YAMAHA GTS 1000 -93

 

  • Fyrcylindrig, vattenkyld fyrtaktsmotor på 1002 cc, 101 hk, 106 Nm.
  • Vikt 246 kg torr, 282 kg körklar.
  • Tankrymd 20 liter, mätare + lampa.

 Bike säger:

"Extremt innovativ och före sin tid, här finns allt godis och lite till. Stabil som tåget, stadga och lugn som värdesätts på landsvägen. Föraren sitter lagom framåtlutad i en ombonad förarmiljö. Fjädring och dämpning är lätta att justera och fungerar mycket bra över ojämnheter."

 

Just det där leder till många intresserade kommentarer!

Det mesta och lite till finns här.

 Tobbe säger:

Jaaa...., det bara blev så! Efter maximal otur blev Varaderon stående isärriven i väntan på reservdelar samtidigt som våren kom till Norden efter en lång elak vinter. Det blev bara för mycket och jag var tvungen att ha en åkbar hoj fortare! GTS:en har alltid intresserat mig, en mycket udda skapelse med en teknik som var för avancerad när den kom 1993. Med Omega-ram, navstyrning, och insprutad tjugoventilsmotor förpackat för seriöst touring-åkande fick den bra betyg i alla tester men köparna svek. Mellan 94 och 96 togs den inte in till Sverige för att återkomma helt oförändrad till 97 års modell - dock fortfarande utan försäljningssuccé.

Jag räknar med att ha den en kortare tid medan Varaderon återuppstår, efter årets första Tysklands-resa är den Till Salu någon gång i mitten av April. Att vara utan hoj när våren äntligen kommer blir en plåga för stor att bära, då åker jag till och med hellre touring-buss med radyra! :o) Den här 93:an har gått 4600 mil och är i bra skick, servad och ompysslad av tre tidigare ägare. Komplett väskset följde med den, och inga fel eller brister att åtgärda, lite finputs bara så är den klar att möta solen!

Lite deja vu mot CBR-hållet är det allt, men jag sitter bättre på GTS:en med större benvinkel och lite mer upprät körställning - även om jag hellre haft ett högre styre. Instrumenteringen är omfattande ( bl. a. både tankmätare och lampa, dubbla trip-mätare ) och inget saknas, utom klockan som finns där men skyms av styret långt bort till höger. Speglarna är stabila i alla farter, men tyvärr ser jag mest mina egna armar hur jag än bökar med inställningarna. Motorn går sensationsfritt, alldeles för tyst förstås, men faktiskt lite rått - något som bara är positivt då det ger den lite karaktär. Inte lika turbinlikt som CBR:en, och heller inte samma knuff genom varvtalsregistret. Man skulle nästan kunna kalla den lite sävlig tills man når 5500 varv då den vaknar på sig en aning och drar bra upp till 11000 där varvtalsregulatorn säger ifrån. Liksom med CBR:en är det förfärande enkelt att tycka 170-180 km/h är en alldeles lagom, helt odramatisk promenadfart. Mycket stark i mellanregistret, och alltigenom väldigt snäll och lättkörd. Insprutningen gör att den får lite "digital" gång, släpper man av gasen så går den omedelbart ner i varv, samma vid pådrag då den vaknar lite ryckigt ibland. Lådan är mycket mjuk och fin med bra stegning ( "bara" 5-växlad, tack för det! ). Innan man kommit ut på vägen känns det att det här är en stor och tung hoj, men den är ändå inte lika sävlig i svängarna som CBR:en. Väl i rull så är den lätthanterlig, man märker inte mycket av navstyrningen, om man har åkt BMW med Telelever så blir man heller inte så förvånad när man bromsar fram och den inte niger. En liten bieffekt av den annorlunda konstruktionen är att den är aningen piggare att svänga vänster än den är att göra detsamma åt höger. Inte så att den är tungstyrd åt ena hållet, mera att det finns en liten skillnad som man kan märka i vissa lägen. Frambromsen, centrerad enkelskiva med sexkolvsok, är mycket bra, bakbromsen är mest bara till för att stabilisera ekipaget en aning, så mycket bromsverkan levererar den inte. Det mesta är alltså helt ok! Man har ingen känsla alls av att modellen är tio år gammal, den känns fullt modern i alla avseenden och designen tycker jag också håller fortfarande.

Totalt sett är det här en extremt kompetent åk-hoj, en landsvägsätare av rang, klart undervärderad och därmed mycket vettig att handla för den som vill ha en tekniskt högstående, mycket bekväm och allmänt trevlig tourng-hoj. Ungefär som en Citroen, annorlunda, inte så spännande, men hur bra som helst!

Åkmässigt trivs jag alltså bättre med GTS:en än med CBR:en, även om Hondans motor är överlägsen. Jag kommer inte få så svårt alls att stå ut med den här tills Varaderon är frisk igen!


Och så blev det, Varaderon blev slutligen frisk och GTS:en till salu på allvar. Drygt tre månader och 900 mils bekantskap avslutades en fin försommarkväll när Anders kom och hämtade den.

Inte helt utan tvekan och definitivt inte utan saknad lät jag den gå vidare, men helt otroligt är det alls inte att det någon gång hamnar en GTS i garaget igen.

En röd 99:a med ABS hittar man för högst rimliga pengar i Tyskland...

Nyblivne GTS-ägaren Anders.

Ett par veckor senare faller det sig så att det hamnar en GTS hemma på gården igen, men inte för så många dagar. Under årets andra Tysklandsresa hittade jag en mycket fin 95:a med 3000 mil på mätaren, lustigt nog i samma färg som den jag nyss sålt. Den fick följa med till Sverige och bytte ägare så snart vi kommit hem. Peter från Sala hade varit sugen på min förra GTS men inte riktigt hunnit med då, nu fick han en fin hoj till rätt peng.

Besiktningsmannen som körde den på registreringsbesiktningen blev en hel del imponerad av hojen, han tyckte den var otroligt stabil och trevlig. En ganska så vanlig reaktion från de som provar en GTS 1000!

Återfallet, en fin 95:a från Tyskland, intill förväxling lik den 93:a jag nyss sålt!

Lasse Jonsson i Gammelstad hittade en 93:a med 412 ärliga mil på mätaren hos en handlare!
Länkar:

 Thomas Keyworts GTS-page

 Yamaha Europa
 

Tappat bort ramarna? Klicka här!