YAMAHA FZS1000 FAZER -01

 

 

 

  • Fyrcylindrig, vattenkyld fyrtaktsmotor på 998 cc, 145 hk, 106 Nm.
  • Vikt 208 kg torr.
  • Tankrymd 21 liter.

 Cycle World säger:

"Fazer 1000 är svaret på de önskemål vi alla någon gång haft, en kompromisslös hoj som är bra på allt. En motorcykel utan helkåpa som inte behöver be om ursäkt för sin existens. Här har vi 145 hästar mixade med vardagsanpassad körställning, en hoj för småvägar som samtidigt fungerar som touringmaskin för två personer."

 

Tobbe säger:

 Under ett serviceuppehåll lånade jag en röd Fazer 1000 i två dagar och åkte cirka 50 mil på den, med och utan passagerare. Direkt jag satte mig på den första gången så märkte jag tydligt att den inte är tänkt för 191 cm långa vikingar, det blev smulan trångt mellan sadel och fotpinnar! Successivt vande jag mig nu vid detta, och det kändes mindre besvärande allt efter som, men nog är den lite för trång för mig egentligen, fast det kan ju vara värt att lida lite.... Sensationen när man startar den uteblir helt, man kan bara gråta över de bullerkrav som gör att en ny hoj måste låta på detta vis!!! Sorgligt. Undrar om det finns NÅGON som köper en sån här utan att byta ut avgaset??? Väl i rull är hojen sanslöst välbalanserad och nätt, inga svårigheter att krypåka eller balansera i 3 km/h vid rödljusen. Likaså är den mycket snabbstyrd och väldigt lätt att kasta runt, att sick-sacka mellan mittstrecken i motorvägsfart är löjligt enkelt om man jämför med t. ex. Suzuki RF som är rent hopplös där.

 Motorn är på samma gång silkeslen och brutalstark, den drar vettlöst i alla delar av registret, att spöa den fullt genom växlarna är en rent hissnande upplevelse! Jag begriper inte riktigt varför den begåvats med ( en nog så fin ) sexväxlad låda, fem-pet hade räckt alldeles utmärkt. Det går bra att sparka sig igenom alla sex och sedan fisåka på sexan även i stadstrafik, den orkar det utan problem och svarar snabbt och utan att knota om man stressar den. Instrumentering och reglage är klassiskt bra utan utmärka sig, däremot är speglarna direkt värdelösa. Hur jag än bar mig åt så lyckades jag inte få till en bra sikt rakt bakåt, däremot fick jag en utmärkt vy av mina egna ( inte alltför breda ) axlar. Bromsarna imponerar lika mycket som motorn, ingen tvekan där inte! Fjädringen är lagom sportigt avstämd och funkar även med passagerare ( som för övrigt ansåg hojen mycket bekväm i jämförelse med tidigare upplevda R-hojar ). Bränsleförbrukningen under 50 mils varierad åkning landade på 0.54 liter per mil, vilket väl måste vara tämligen bra för en högprestanda 1000 cc. Personligen tycker jag hojen är riktigt snygg, den har någon sorts high-tech-retro stuk som är helt ok.


Ett halvår senare ( dagarna före julskyltningen! ) faller det sig så att jag "snubblar" på en demokörd 01:a till helt rätt pengar hos Lundgrens Motor - dagen innan jag ska leverera BMW:n jag nyss sålt! Så nu står det en svart Fazer i garaget och väntar på barmark och krokig asfalt. Vinterprojekt blir att hitta ett öppnare avgas, orginal kan jag inte ha den!

På hoj-mässan i Januari plågade jag varenda försäljare och agent som sysslade med avgas, men INGEN verkade ha något till Fazer 1000, tills jag snubblade på Örebro Fjäder & Stötdämparservice som säljer spanska Thunder Competition system - även till Fazern! -, så det blev ett kolfiber slipon beställt.

I mitten av Februari är det omväxlande metervis med snö eller barmark. En av barmarksdagarna med solsken och torr väg begicks premiärturen, och intrycken står sig sedan i somras. Härlig hoj! Bedrövligt ljud!

Trösten anlände två veckor senare, den beställda slip-on dämparen anlände. Suverän passform gjorde monteringen snabb och enkel, det enda som inte stämde var en liten brygga som ska hålla emot centralstödets gummidämpning, den hamnade helt fel men är enkel att åtgärda, sen nån gång... Snyggt och prydligt, och ett härligt morrande dovt ljud blev det! Nu längtar man efter att få mata igenom växlarna och höra hur den låter ute på vägen under belastning, torrvarva i garaget blir ju inte riktigt samma sak. Nu när pipan sitter på plats irriterar de två mattsvarta kåporna av hinkplast över luftfilter och förgasare en hel del! Kanske byter ut dem mot carbon eller lackar dem innan säsongen är igång på allvar. Funderar på det.

Lagom till påsk är det barmark och mildväder mera på allvar och det blir hojåka lite till vardags. Påskens lediga dagar innebar en hel del ren "okynnesåkning" och tillfälle att känna på hojen lite ordentligare - och visst är den trivsam! Nya avgaset blev en helt positiv bekantskap, ett dovt muller som växer till brutalrytande vid urvarvning, helt rätt!

Noterar att längre stunds åkning över 120 km/h innebär ganska avsevärt lufttryck på överkroppen, gubben i mig suktar lite efter ett högre kåpglas... Vid ett vansinnesanfall kan jag konstatera att hojen har en toppfart överstigande 250 km/h på mätaren, längre vågade jag inte!

Vad gäller carbon-kåporna så är de beställda, givetvis.

I mitten av April är det mer vardagsmat att åka hoj, och jag utnyttjar varje tillfälle att göra så. Fazern går kanonbra och jag trivs faktiskt bra med den, MEN motorn saknar karaktär i längden - den är lite, ja faktiskt tråkig... Det surrar på och den har ett sanslöst drag och vrid, men ändå... Saknar gången i en stånka eller twin. På grund av detta är den till salu utan att jag är så värst angelägen att sälja den. Man får se.

 

 Första Tysklandsresan -02 innebar att Fazern fick sällskap i garaget av en Honda CBR 1000F, en ganska annorlunda hoj jämfört med Yamahan. Detta faktum innebar också att det blev tydligare vilka fördelar Fazern har som allround-hoj; bättre körställning och smidigare chassie, men å andra sidan sämre långfärdsegenskaper. Att växla mellan hojarna från dag till dag gjorde det än tydligare att Fazern är en suverän hoj som duger till det mesta! En stund senare sålde jag CBR:en och Fazern blev ensam i garaget igen.

I slutet av Maj kom den beställda högre rutan ( fyra månaders leveranstid, fortfarande saknas kolfiberkåporna över luftburken...! ), och den gjorde gott!! Nu går det att marscha 130-140 km/h utan problem, upp till 100 är det däremot lite mer turbulens i hjälmhöjd - men totalt sett mycket bättre! Hojpendling till jobbet innebär 15 mil per dag plus en del åkning till vardags blir det, och jag trivs riktigt bra med den.

En parentes; Fazern är ju en riktigt snygg hoj med noga uträknad design. Jag stötte på ett exempel på totalt och fullständigt smaklöst havererande av detta, beskåda bilden här bredvid.... Måtte någon göra världen en tjänst och befria jorden från detta extrema exempel på vanhelgande!!! En vanvettig person har alltså monterat en grotesk customruta BAKOM orginalrutan och fått, ja f-n vet vad... Klicka på bilden om du har starka nerver! Jag menar, varför köpa en naken hoj och montera monsterruta?? Som att köpa en Ferrari Testarossa och montera dragkrok!!

 

Mot slutet av sommaren blir suget efter en twin för hårt och jag inhandlar en Varadero. Sedan dess har jag inte åkt en meter på Fazern... Med båda hojarna direkt tillgängliga för jämförelse så står det helt klart att jag stortrivs med Varaderon och faktiskt inte alls saknar Fazern. Tyvärr...., en mycket trevlig hoj - men jag har hittat en ännu trevligare helt enkelt. Har Fazern till salu och hoppas bli av med den innan vintern, annars får den bo kvar till nästa år men det blir nog inte mycket mer åkt på den.

I mitten av September så bytte då Fazern ägare, och ironiskt nog fick jag en Varadero i byte, så då blev det fullt med Varadero i garaget!

 www.tholl.de
 

Tappat bort ramarna? Klicka här!