Motorn är på
samma gång silkeslen och brutalstark, den drar vettlöst
i alla delar av registret, att spöa den fullt genom växlarna
är en rent hissnande upplevelse! Jag begriper inte riktigt
varför den begåvats med ( en nog så fin ) sexväxlad
låda, fem-pet hade räckt alldeles utmärkt. Det
går bra att sparka sig igenom alla sex och sedan fisåka
på sexan även
i stadstrafik, den orkar
det utan problem och svarar snabbt och utan att knota
om man stressar den. Instrumentering och reglage är klassiskt
bra utan utmärka sig, däremot är speglarna direkt
värdelösa. Hur jag än bar mig åt så
lyckades jag inte få till en bra sikt rakt bakåt,
däremot fick jag en utmärkt vy av mina egna ( inte
alltför breda ) axlar. Bromsarna imponerar lika mycket som
motorn, ingen tvekan där inte! Fjädringen är lagom
sportigt avstämd och funkar även med passagerare (
som för övrigt ansåg hojen mycket bekväm
i jämförelse med tidigare upplevda R-hojar ). Bränsleförbrukningen
under 50 mils varierad åkning landade på 0.54 liter
per mil, vilket väl måste vara tämligen bra för
en högprestanda 1000 cc. Personligen tycker jag hojen är
riktigt snygg, den har någon sorts high-tech-retro stuk
som är helt ok.
Ett halvår senare ( dagarna
före julskyltningen! ) faller det sig så att jag "snubblar"
på en demokörd 01:a till helt rätt pengar hos
Lundgrens
Motor - dagen innan jag ska leverera BMW:n jag nyss sålt!
Så nu står det en svart Fazer i garaget och väntar
på barmark och krokig asfalt. Vinterprojekt blir att hitta
ett öppnare avgas, orginal kan jag inte ha den!
På hoj-mässan i Januari
plågade jag varenda försäljare och agent som
sysslade med avgas, men INGEN verkade ha något till Fazer
1000, tills jag snubblade på Örebro Fjäder & Stötdämparservice
som säljer spanska Thunder Competition system - även till
Fazern! -, så det blev ett kolfiber slipon beställt.
I mitten av Februari är
det omväxlande metervis med snö eller barmark. En av
barmarksdagarna med solsken och torr väg begicks premiärturen,
och intrycken står sig sedan i somras. Härlig hoj!
Bedrövligt ljud!
Trösten anlände två
veckor senare, den beställda slip-on dämparen anlände.
Suverän passform gjorde monteringen snabb och enkel, det
enda som inte stämde var en liten brygga som ska hålla
emot centralstödets gummidämpning, den hamnade helt
fel men är enkel att åtgärda, sen nån gång...
Snyggt och prydligt, och ett härligt morrande dovt ljud
blev det! Nu längtar man efter att få mata igenom
växlarna och höra hur den låter ute på
vägen under belastning, torrvarva i garaget blir ju inte
riktigt samma sak. Nu när pipan sitter på plats irriterar
de två mattsvarta kåporna av hinkplast över
luftfilter och förgasare en hel del! Kanske byter ut dem
mot carbon eller lackar dem innan säsongen är igång
på allvar. Funderar på det.
Lagom till påsk är
det barmark och mildväder mera på allvar och det blir
hojåka lite till vardags. Påskens lediga dagar innebar
en hel del ren "okynnesåkning" och tillfälle
att känna på hojen lite ordentligare - och visst är
den trivsam! Nya avgaset blev en helt positiv bekantskap, ett
dovt muller som växer till brutalrytande vid urvarvning,
helt rätt!
Noterar att längre stunds
åkning över 120 km/h innebär ganska avsevärt
lufttryck på överkroppen, gubben i mig suktar lite
efter ett högre kåpglas... Vid ett vansinnesanfall
kan jag konstatera att hojen har en toppfart överstigande
250 km/h på mätaren, längre vågade jag
inte!
Vad gäller carbon-kåporna
så är de beställda, givetvis. |
 |
I mitten av April är det
mer vardagsmat att åka hoj, och jag utnyttjar varje tillfälle
att göra så. Fazern går kanonbra och jag trivs
faktiskt bra med den, MEN motorn saknar karaktär i längden
- den är lite, ja faktiskt tråkig... Det surrar på
och den har ett sanslöst drag och vrid, men ändå...
Saknar gången i en stånka eller twin. På grund
av detta är den till salu utan att jag är så
värst angelägen att sälja den. Man får se.
 |
Första
Tysklandsresan -02 innebar att Fazern fick sällskap
i garaget av en Honda CBR 1000F, en
ganska annorlunda hoj jämfört med Yamahan. Detta faktum
innebar också att det blev tydligare vilka fördelar
Fazern har som allround-hoj; bättre körställning
och smidigare chassie, men å andra sidan sämre långfärdsegenskaper.
Att växla mellan hojarna från dag till dag gjorde
det än tydligare att Fazern är en suverän hoj
som duger till det mesta! En stund senare sålde jag CBR:en
och Fazern blev ensam i garaget igen.
I slutet av Maj kom den beställda
högre rutan ( fyra månaders leveranstid, fortfarande
saknas kolfiberkåporna över luftburken...! ), och
den gjorde gott!! Nu går det att marscha 130-140 km/h utan
problem, upp till 100 är det däremot lite mer turbulens
i hjälmhöjd - men totalt sett mycket bättre! Hojpendling
till jobbet innebär 15 mil per dag plus en del åkning
till vardags blir det, och jag trivs riktigt bra med den. |
En parentes; Fazern är ju en
riktigt snygg hoj med noga uträknad design. Jag stötte
på ett exempel på totalt och fullständigt smaklöst
havererande av detta, beskåda bilden här bredvid....
Måtte någon göra världen en tjänst
och befria jorden från detta extrema exempel på vanhelgande!!!
En vanvettig person har alltså monterat en grotesk customruta
BAKOM orginalrutan och fått, ja f-n vet vad... Klicka på
bilden om du har starka nerver! Jag menar, varför köpa
en naken hoj och montera monsterruta?? Som att köpa en Ferrari
Testarossa och montera dragkrok!! |
 |
Mot slutet av sommaren blir suget
efter en twin för hårt och jag inhandlar en Varadero.
Sedan dess har jag inte åkt en meter på Fazern...
Med båda hojarna direkt tillgängliga för jämförelse
så står det helt klart att jag stortrivs med Varaderon
och faktiskt inte alls saknar Fazern. Tyvärr...., en mycket
trevlig hoj - men jag har hittat en ännu trevligare helt
enkelt. Har Fazern till salu och
hoppas bli av med den innan vintern, annars får den bo
kvar till nästa år men det blir nog inte mycket mer
åkt på den.
I mitten av September
så bytte då Fazern ägare, och ironiskt nog fick
jag en Varadero i byte, så då blev det fullt med
Varadero i garaget! |