000408: 100% Off-road, 25 mil grusrally i Stockholms-trakten.

000429: Drive-in dag hos Bilprovningen i Fagersta.

000517: Hemmaklubben ordnar Lilla Hytträffen.

000527-0528: Rally Los, grusrally i Falu-trakten.

000609-12: 7:th Swedish Ténéré meeting, Rinkaby.

000728-30: MC-dagarna på Gränsö Slott utanför Västervik.

000812-13: Stora Hytträffen på hemmaplan.

000817-20: Bukkerittet, Jotunheimen Norge

000819: Mälaren Runt

 Lördag 22 Januari: MC-mässan i Stockholm. Brakeless MC ordnade bussresa och 14 människor begav sig till hufvudstaden. Där möttes vi av ett kompakt hav av folk, alltihop var en enda gigantisk KÖ åt vilket håll man än skulle, och vad man än ville göra. Inte så värst mycket nytt på offroad-sidan; Honda visade nya XR650 som rönte stort intresse, likaledes nya Transalp fanns till beskådande jämte inte så nya Africa Twin ( nya färger ) och oförändrade Varadero. Suzukis nya DR-Z400 modeller tilltalade mig mycket-lätta, smidiga och seriöst komponerade, kan man hoppas på att det kommer en storstånka kring 650 cc??. "Gamla" DR650 i nya färger var givetvis med. KTM hade full monter utan några egentliga nyheter och för de modiga fanns Husabergs vikingainspirerade värstingar-drömma kan man ju alltid! Yamahas monter var mycket gles vad offroad anbelangar, en marginellt uppdaterad WR400 var det hela, tunnt! Hade fromma förhoppningar på att få se Highland närvarande, men icke så, tragiskt! Totalt sett var det hela ganska värdelöst faktiskt, så många motorcyklar såg vi ju inte, man kom helt enkelt inte fram till dem... Vi borde helt klart varit där på Fredagen, men nu blev det som det blev, och vi var ju i alla fall där! Kul att träffa folk var det, och lite försmak gav det ju! Nedan några bilder från kaoset:

Trångt, varmt, och bökigt i mässhallen...	fast det fanns ju vätskekontroll!
En Yamaha XJR1300 skulle jag kunna tänka mig att äga	om jag hade en Honda XR650R oxå!!

Torsdag 2 Mars: Första dagen med hoj till jobbet! Solsken och 6 grader varmt lade grunden till dagens övning. Begick premiären med Ténérén, kändes enklast att krångla mig nerför vår alltjämt nedisade byväg med den. Väl ute på riksvägen var det barmark hela vägen, och vilken lycka!!! Knips och Hood på jobbet kräktes över mitt tilltag vilket gjorde det desto mer lyckat!! Några balansövningar i krypfart på jobbets parkering gav omedelbart kramp i kopplingshanden - ett välkänt vårtecken! Färden hem vid 19-tiden företogs i mörker och en avsevärt lägre utetemperatur, inte fullt så njutbart...

Lördag 11 Mars: Öppet hus hos Lundgrens Motor i Avesta och presentation av BMW:s nya F650GS. Sex människor i en folkvagnsbuss ( suck... ) dreglade någon timme bland hojar och hojfolk. Mersmak!! Sedan hojpremiären den 2:a Mars har det snöat flera gånger, men nu finns hoppet där igen, plusgrader och solsken! Söndag 12 Mars: Stal mig ett par timmars åkning med Ténérén igen, uteslutande asfalt och större vägar - fortfarande snö och is på småvägarna... Hur som helst gudagott att sitta på hojen igen, gasade alldeles mycket mer än nödvändigt genom byn och njöt av morret från stånkan. Åkte med cross-hjälmen då jag har skruvat isär integralhjälmen för reparation, lite kyligt om kinderna blev det allt... men man offrar sig ju så gärna! Hälsade på Hood som förbannade mitt tilltag eftersom han har hand om arvingarna denna helg = inget hojåka för honom. SOS, synd om somliga!! Höggradigt inspirerad städade jag garaget och upptäckte att råttorna förtärt ett par handskar och byggt bo i min baslåda till bilen, nu är det krig!!

Tisdag 14 Mars: Efter en hel arbetsdag i ett soligt vår-Stockholm ( mötte flera hojar! ) hjälpte det inte att vädret hemma var betydligt gråkallare, ut med BMW:n och dags för premiärtur! Fem mil runt-runt på stan blev det, hämtade middag på en pizzeria och väl hemkommen låg alltihop mosat i en hög i påsen - tydligen gasades det lite väl entusiastiskt...! NU har säsongen börjat!!! ...trodde jag... senare samma kväll snöar det igen *suck*.

Lördag 24 Mars: Premiärtur med Baghiran! Hämtade hem den från verkstaden i går och kunde knappt bärga mig av iver att provköra. Och den går SÅ bra efter justering och bänkkörning!! Förhoppningsvis ska packboxarna i framgaffeln hålla längre än 30 mil den här gången... Fortfarande är de flesta mindra skogsvägarna belagda med snö och is, men en och annan större grusväg är i alla fall åkbar, om än lerig! Kul att tanka Baghiran nu, det gick i 28 liter! På eftermiddagen hade jag turen att få ett ärende på stan så BMW:n fick lufta sig också. Mötte två andra hojar på vägarna, en BMW och en XJ900.

Torsdag 30 Mars: Varmt, soligt, och fint vårväder. I dag skulle det ske, årets "riktiga" premiär. Trettio sekunder över sex var det stängt, släckt, och låst på butiken och Hood var på väg hem till sig och jag till mig. En halvtimme senare lämnar vi garaget med spinnande bakhjul. Det blir drygt sju mils kvalitets-åkning på vägarna kring Gruvan-Baggbron-Viksberg tills mörkret faller. Mestadels bra grusväg, men omväxlande med blöt, mjuk lersand och vissa partier med blå-is. Den som säger han såg en spännande film på TV vet inte vad spännande är! Att komma för fort runt ett hörn och finna att utgången av kurvan består av frusen mark med is på, och att kvävande alla reflexer att bromsa, vinglande med benen spretande åt alla håll, med hjärtat i halsgropen ta sig fram till bromsbart grus igen - det är spännande det !! Överlag åkte vi ganska försiktigt, det känns att det var en stund sedan, och underlaget är inte att lita på ännu. Baghiran går så fantastiskt bra nu, urstark och varvvillig. Bakdäcket börjar bli trött men ska få hänga med till efter 100% Offroad om drygt en vecka. Hemma i skymningen blir det en korv på Statoil. NU är säsongen här!!!

Lördag 1 April: Säg den lycka som varar... skulle nog aldrig ha nämnt att Baghiran gick så bra, nu gör den inte det mer..... Det började bra, kollegan Peter ( som beställt en ny XR650R och får vänta ytterligare minst en och en halv månad på den ) åkte hit från Sala för att låna Ténérén och gasa lite grus. Efter att Peter krängt på sig alla splitt nya cross-prylar drog vi till skogs. Jag först på Baghiran, och Peter efter på Yamahan. Vi styrde mot området mellan Kloten och Malingsbo och hittade en hel del bra åkvägar, även om alla de små lockande vägarna bakom bommar fortfarande är snötäckta. Det blev ett par återvändsgränder med retur samma väg pga väglaget. Nackdelen med de större grusvägarna är som oftast att de är för raka, och dessutom är det för lite grus på dem - mer packad lera som inte är fullt så kul. Ungefär halvvägs börjar Baghiran gå illa, vill inte varva och dör vid gaspådrag. Det blir precis som att åka med väldigt lågt ställd varvtalsregulator, den börjar takta och skjuta vid ca 4000 rpm. Drygt... vi bytte cykel en stund, men då ville Baghiran inte gå alls för Peter, ingen vidare provkörning... . Återfärden mot Fagersta blev alltså lite tamare, men trots allt en skön tur på 8 mil nytinat grus. Återstår problemet att få Baghiran åkbar till nästa veckas evenemang i Stockholm.

Torsdag 6 April: Baghiran är körklar igen. Det som spökade var förgasarkrångel, förmodligen orsakat av utfällningar från den nya plasttanken. Rengöring av förgasare, spolning av tanken och för säkerhets skull ett par bränslefilter så var man tillbaka på banan igen. Nytt bakdäck blev det också när hojen ändå stod still. De Michelin T-63 jag beställt kom inte, så det blev ett Metzeler Unicross istället, har åkt med det förut bak på en TT600 och tyckte det funkade bra då. En provtur på ett par mil efter jobbet bekräftade att hojen går som den ska igen, och att bakdäcket känns OK. Lite "halare" än M12, men å andra sidan stadigare på hårt underlag, och det var det jag ville komma åt. Hemma i garaget blev det lite förberedande packning och pyssel med prylarna. Stockholm, here we come!

Lördag 8 April: Årets första större evenemang, 100% Offroad norr om Stockholm. En verkligen 100-procentig dag i ett underbart soligt och fint väder. Vi var sex förare från Fagersta som vid 6-tiden lämnade byn i två bilar med släp för att ta oss de 20 milen till starten i Märsta. Fast det fanns ju de som hade längre att åka ändå, PG Lundmark avverkade ca 85 mil för att vara med. Drygt 130 hojar kom till start och arrangerande SOE bjöd på en välordnad innehållsrik dag med ett bra urval av flera olika typer av åkning, från breda torra grusvägar och smala snötäckta skogsbilvägar till nedlagd banvall med lervälling. Allt gick bra, och efter 4 timmar och 54 minuters effektiv åktid hade vi avverkat de 26 milen utan något manfall, OCH Baghiran går som tåget igen! Lite mer om dagen och fler bilder finns HÄR.

Söndag 9 April: Det mesta av dagen gick åt till att mocka bland alla nerlerade prylar från igår... Tvätta Baghiran var ingen lek! Hade tänkt ta BMW:n ner till Strömsholm och kolla läget på Markan, det borde vara gott om hojar där en solig Söndag, men kände mig lite slapp och slö, så det blev bara någon timmes leksaks-åka med Ténérén på åkrarna hemikring ( i jeans och MC-jacka...! ). Mjukt och fint underlag utan att vara lerigt, riktigt kul att stå upp och hålla fullfart över åkrarna, känna fjädringen jobba och bakhjulet skotta! Skönt vårväder med doft av varm skog och tinande jord. Härlig dag!

Söndag 16 April: Klubbmöte i Brakeless MC och vägen dit kan vara låång... Hood gav bort ungarna och dök upp på sin lindrigt rena XT. Vi tog en kreativ omväg på två timmar och ägnade oss åt en del gyttjebrottning och "bök-åka" som träning och förberedelse för Rally Los. Föregående helgs övning i Stockholm gav klara besked om att kondition och åkvana inte är de bästa på riktigt lerigt och bråkigt underlag ! Alltså blev det traktorspår och skogsstigar, en del fortfarande med is och snö kvar som krydda i åkningen. En halvtimmes busåka i ett grustag blev det oxå, det gick bara inte att åka förbi! Tack vare att åkningen framkallade en hel del svett innaför Göre-Tex ställ med foder så blev det lita pausande och en del åkbilder tagna, en ganska sällsynt företeelse annars. Några bilder finns HÄR.

Måndag 17 April: Ett sådant ljummet och fint vårväder, trots avsaknaden av sol, kan bara inte försummas! En halvtimme efter stängningsdags mullar Knips AT och Hoods XT uppför backen på min gård. Kort rådslag och sedan iväg. Det blev i stort sett samma runda som igår med ett par tillägg och några avdrag. Knips, som först i Fredags fick sin AT hopskruvad och klar med nya däck på, märkte tydligt skillnaden som de mil Hood och jag redan hunnit avverka till skogs inneburit. Vi lämnade honom en bra bit bakom oss i de riktigt leriga och tunga partierna. Än så länge har vi lite försprång med andra ord, det gäller att njuta medan det varar! Förutom lerig traktorväg blev det skogsvägar och en del minimala skogsstigar, obetydligt bredare än en AT. Nu var det Hood som sackade efter, han hävdade att hans armmuskler ersatts av massiv mjölksyra.... En god revansch för mig som fick stanna under 100% Offroad pga kramp i ett ben och se Hood försvinna i horisonten. Vi andra accepterade Hoods inkastade handduk utan större protester och tuffade tillbaka mot byn. En härlig åkkväll!! Drypande av svett vid hemkomsten mekade jag ur fodret ur jacka och byxor. Nu är det sommar!

( Lång- ) Fredag 21 April: Efter en strävsam dag med hus- och trädgårdsbestyr kändes ett par timmars skogsåkning välförtjänta. Hood dök upp med nytvättad hoj, och vi gav oss iväg. Efter 10 minuter skogsstig med djupa traktorspår såg XT:n ut som vanligt! Vi blandade gyttjebrottning med snabbare åkning under vägen över Bastmora och Bockhammar mot Virsbo där vi pausade en bra stund vid en liten skogssjö. Upptäckte att fästet till stödet gängat loss (igen) och lyckades hjälpligt få dit det genom att misshandla en nyckel till oigenkännlighet. Soligt, varmt och i högsta grad njutbart även vid sidan av hojen. Våra tankar gick till Knips som satt därhemma med släkten runt ett dukat påskbord, ingen av oss kände sig avundsjuk! Från Virsbo styrde vi mot Ängelsberg och hittade ett par "nya" oåkta skogsvägar som var riktigt trevliga. Ett par återvändsgränder blev det där "vägen" slutade i ingenting, en sjö, eller en gård. Från Ängelsberg tog vi närmaste vägen hem för att hinna i tid till middag. 12 mil grus avverkade vi, årets hittills längsta sammanhängande skogsåkning, förutom 100% Offroad förstås.

Påskafton Lördag 22 April: Strålande solsken och varmt! Dagens övning blev i mångt och mycket en repetition av gårdagen, nu i sällskap av Knips som ätit färdigt. Eftersom riktningen var ställd mot Norberg agerade Hood som hittar bäst i de omgivningarna reseledare och guidade oss via Bråfors till Norberg och sedan vidare mot Avesta och Krylbo. I närheten av Avesta hittade vi ett antal helt nyanlagda skogsvägar med tjock, mjuk, spårig sand - vansinningt kul åkning, om än tämligen jobbig. Som att åka i klister, segt med sanslöst bra grepp. Ett par riktiga höjdarsträckor över åkrar och hyggen biter sig fast i minnet och känns i armar och ben nu efteråt! 13 mil, varav en hel del ren skogsåkning och resten grusväg i alla dess former. Påskdagen Söndag 23 April: Under tre timmar slutade det hällregna, Knips och jag tog tillfället och gav oss iväg utan den där riktiga entusiasmen. Det blev lite halvdan åkning på skogsvägar hemikring, ingen av oss orkade riktigt anstränga sig, vi lallade mest runt och hade det allmänt trevligt. Lagom hemma igen kom regnet tillbaka, bra timing! Fick nästan dåligt samvete när jag pysslade i garaget, har inte åkt en meter på BMW:n under hela påsken!

Tisdag 25 April: Bråttom hem från jobbet igen! En halvtimme efter stängningsdags är Knips, Hood, och jag på väg mot Söderbärke på underbara Hemshyttevägen. Krokig och kuperad som få, tyvärr lite för mycket hus och gårdar för att man ska kunna åka på lite ordentligare, men fin ändå. Vidare från Söderbärke via Larsbo till Fragg. Ett par rejäla bortbromsningar blev det i åkivern, Hood och Knips hamnade långt ute på en åker i en högerkurva! Från Fragg hem via Flängan och såsmåningom landsvägen hem i lugnt tempo. Bra åkning och fin kväll. Senare kommer den nye lycklige ägaren till min Ténéré och hämtar sitt nyförvärv. Med viss molokenhet säljer jag den och saknar den redan... Men, det ska röra på sig!

Torsdag 27 April: Jonas som köpte Ténérén ville som nybliven grusåkare ha en liten "introduktions-runda", så vi gjorde en sväng genom skogen till ett nedlagt grustag någon mil hemifrån. Där tillbringade vi en timme lättsamt lekande innan vi tog en krokig omväg hem igen via ett par fina skogsvägar. Sju mils avslappnad körning innebar att Jonas inte längre kan begripa varför han haft landsvägscykel tidigare...!

Lördag 29 April: SOMMAR! 23 grader varmt och gassande sol. Sanslöst härligt, underbart, fantastiskt!! Brakeless MC höll i drive-in-besiktning för MC hos Bilprovningen i Fagersta. Nästan som en hoj-träff med ett 100-tal hojar på plats. Korvgrillning, fika, och glatt samkväm, men ingen tid över till åkning.

Söndag 30 April: Lyckades samla ihop större delen av Järngänget; Knips, Hood, Harald, Jonas och jag tillbringade en eftermiddag till skogs. Vi började med regn och åkning i grustag, sedan uppklarnande väder och skogsväg till Skinnskatteberg, vidare mot Kopparberg och över storskogen på spåriga mjuka skogsbilvägar till Lexsjöbo. Harald som inte orkat byta däck halkade efter ganska rejält i de leriga partierna, kanske det motiverar honom till en insats i garaget..?? Turen gick vidare via Söderbärke och Hemshyttan till Bråfors, Andra Sidan, och hem. Nästan 17 mil bitvis hård skogsåkning gjorde sig väl påmind i armar och ben framåt kvällen!!

Lördag 6 Maj: Hemmadag i trädgården med avbrott för en provianteringstur på stan med BMW:n. Sommarväder, åkte i bara jeans och skinnjacka! Hood och hans bror O-Jörgen var till Stockholm och handlade en plastraket ( Suzuki RF900R ) till OJ. Eftersom de lånade min släpkärra utkrävde jag min rätt till provkörning. Och blev ännu mer övertygad om att sånt inte är för mig. Alls. Inte det mest hysteriska jag kört, men hysteriskt nog för att inte passa min smak. Senare på kvällen ses Knips och jag på Statoil för en tur med RIKTIG hoj. Vi bestämmer oss för en utflykt till grustaget i Bastmora med lite kryssande på vägen dit, vad som helst utom skogs-bröttel-åka. Så blev det alls inte, vi åkte BARA storskog, obanad stig och zig-zag mellan träd. Drypande av svett framkomna till grustaget blev det en timmes åkning innan krafter och tid tog slut, så hem till bastun, och efter det slut som människa - men SÅ lycklig!

Söndag 7 Maj: Tog BMW:n och åkte till Västerås för att hälsa på en bekant. Samma härliga väder som igår gjorde att vägvalet inte blev det snabbaste, vem har bråttom att komma fram när vägen är målet? Åkte Ramnäs, Skultuna, Romfartuna och in i Västerås norrifrån. Returen gick från Västerås via Tidö och Rytterne med den obligatoriska fikapausen på Markan i Strömsholm. På parkeringen fanns drygt 30 hojar, och folk i skinnkläder och Gore-Tex vid vartenda bord. Härlig syn! En riktig hoj-dag, jag mötte säkert ett 50-tal hojar på drygt 20 mil.

Måndag 8 Maj: Jaha, då var det kört igen då, har skaffat en hoj till... Bytte till mig en Dominator -92 av en kompis som inte längre kan åka pga hälsoskäl. Vet inte riktigt vad jag ska ha den till, men vi fick till en bra deal på en hoj han inte behövde och lite joxx som jag inte behövde. Så det blev........ Harald sålde sin AT idag och ska hetsa iväg till Tyskland och försöka hitta en Super-Ténéré och få den körklar innan Rally Los. Han får väl åka Dominator om han inte hinner i tid då!

Onsdag 10 Maj: Efter visst vankelmod beträffande vädret kom vi oss ändå iväg, Hood, Knips, och jag. Efter den obligatoriska korven på Statoil begav vi oss mot Skinnsbergs-hållet. Vi hittade ett par nyanlagda avverkningsvägar med tjock, fint grus - mycket sladd- och sprutvänligt! Både Hood och Knips har spräckta framlysen efter tidigare övningar, så de la sig en bit bakom. Har tränat en del att åka fort stående, och nu börjar det funka bättre och bättre. Benet känns helt OK efter senaste operationen och jag har inga andra men av det än att högerbenet är stelare än det andra dagen efter lite hårdare åkning. I slutet på en lång raksträcka kastar sig tre älgar ut på vägen, tvekar, vänder, vänder igen, och korsar vägen 40 meter framför mig. Det blev aldrig någon fara, jag såg dem innan de plöjde upp på vägen första gången, men hjärtat kommer ändå upp i varv en smula. När Hood kommer ifatt meddelar han att hans eftersläpning beror på att XT:n inte går riktigt, den orkar inte varva mer än 5500. Igen... Vi vänder och kryssar hemåt i lugnare tempo. Samtidigt kommer regnet, så timingen kändes rätt OK ändå.

Lördag 13 Maj: Touring-dag med MC Hällmoppers söder om Mälaren. Efter att Hoods bror O-Jörgen sett till att luftfiltret på Hoods XT åter släpper igenom luft, och därefter bytt framdäck på sin egen anabol-Vespa blev det jag, Hood, OJ, och Thomas som mötte upp på Statoil på lördagmorgonen. Vi fick en suveränt fin sommardag med avslappnad hojåkning på fina vägar, mycket nöjsamt trots total avsaknad av grus ( fast Hood pressade ner sin XT i varenda dikeskant och vägren där det låg en sträng grus och slipade av sitt däcksmönster så gott det gick). Klicka på bilden ovanför om Du vill se fler bilder från dagen.

Söndag 14 Maj: VARMT! hela dagen. Hood, jag, och Knips planerade att åka en sväng efter middagen, men vi sköt fram det till kl. 20 pga värmen. Inte var det mycket svalare då inte... Hood dök inte upp vid Statoil, antar att något TV-spel lockade mer ( latoxe! ) Knips och jag åkte först hem till Nisse och inspekterade hans nyimporterade Super Ténéré, en mycket snygg och prydlig 95:a som han kom hem med igår. Därefter letade vi efter Knips tappade solglasögon en bra stund, och av någon underlig anledning hittade vi dem längs en skogsstig på vägen mellan Statoil och Nisse. Med glasögonen bärgade gav vi oss iväg efter Köpingsvägen, och hamnade ( som vanligt ) i grustaget, tyvärr väldigt tungkört med torr, lös sand. Jag lyckades få snedskär och parkerade hojen mellan två granar, dock utan andra skador än stukad självkänsla. På vägen hem genom skogen hittade vi en helt "ny" avverkningsväg med grovt grus, kurvigt och mycket underhållande! En härlig kväll avslutades med en stunds mediterande i garaget medan mörkret sakta lade sig över bygden. Sommar är underbart!

Måndag 15 Maj: Kundbesök per MC. Ett klientföretag bjöd till officiell invigning av en ny verksamhetsgren med pompa, ståt, press, radio, och landshövdingen närvarande. För att inte smälta in i mängden anlände Hood på OJ:s polymermoppe och jag på BMW:n strategiska kvarten försent, inmullrande på gårdsplanen samtidigt som radion försökte intervjua en av huvudmännen. Därefter frotterade vi oss med allmänheten iförda hojkläder och stövlar, en trivsam kontrast till alla slipsar och skjortor! Mätta och belåtna efter buffén rullade vi tillbaka till Fagersta i bästa sommarväder.

Onsdag 17 Maj: Stängt på jobbet för att fira Norges Nationaldag, lämpligt nog samma dag som hemmaklubben ordnar Lilla Hytträffen. Vi siktade optimistiskt på att knäcka förra årets rekord på 160 besökande hojar, och när kvällen var slut hade vi räknat in 297 stycken! Först tog senap och ketchup slut, sedan även korven. Det blev en ilresa in till byn för kompletterings handlande, men trots det tog maten slut innan köerna ringlat färdigt. Som vanligt tur med vädret, på vägen hem halv mitt i natten kom ett par regndroppar, men innan dess bara sol, varmt, och ljumma vindar.

Söndag 21 Maj: I går stog jag själv vid Statoil, ingen annan dök upp, åkte alltså en sväng själv - inte alls lika kul som att ha sällskap! Idag hade jag sällskap av Ronny med sin Midnight Special när avtalade kl. 14 var slagen. Ett vackert par till skogs! Något senare dök i alla fall Knips upp, och efter fika och ha väntat ut det värsta regnandet sa vi hej till Ronny och gav vi oss iväg. Med hyggligt gott om tid siktade vi lite längre bort idag, via Hemshyttan och Söderbärke tog vi oss till Smedjebacken ( mycket asfalttransport ) för ett par mils åkning på smala skogsvägar mellan Ludvika och Borlänge. Underbara vägar belagda med pulvriserad slagg i generösa lager. Buskul att sladda på, och mycket vacker natur med gott om sjöar och vattendrag. Tillbaka i Smedjebacken korsade vi riksvägen och åkte extremt snabba, men kurviga, vägen till Björsjö. Härlig känsla att åka femman full med breda ställ!! Från Björsjö vidare mot Malingsbo där vi kastade oss in på en hoper av de små skogsvägar som annonserar sin närvaro med skylten "Skogsväg hinder och fara kan förekomma". Ett par klockrena höjdare blev det, drypande av svett efter ett par timmars åkning pausade vi när Knips hoj började trilskas en aning, luftfiltret drog åt sig misstanke, men med fel verktyg slapp vi lösa det problemet på plats. Vidare via Tolvsbo och Söderbärke för att åter släppa loss på Hemshyttevägen, nu åt "fel" håll, märkligt att den är så mycket mer svårkörd åt det hållet...

Fick till skapligt flyt en stund, och när jag efter någon kilometer slängde ett öga i backspegeln saknades två saker - en AT och en Knips. ingen rolig känsla att först stå och vänta och lyssna en stund, för att sedan sakta, trevande vända tillbaka, och sedan öka farten med stigande puls. I en lång dubbelkurva hittade jag så de saknade objekten, Knips hade tappat greppet med framhjulet och gått omkull i ganska hög fart, cykel och människa kanade en bit men blev kvar på vägen. Efter inventering av skadorna stog det klart att turen varit på rätt sida även denna gång. Ett gäng nya repor och bucklor ( vem ser det...? ), en backspegel till de sälla jaktmarkerna, och en omriktad framgaffel på hojen medan Knips fick nöja sig med fläskläpp och lortiga kläder ( ingen som märker någon skillnad där heller! ). Viss andhämtningspaus och lite meningslöst spekulerande över vad detta var bra för, och sedan vidare hemåt, l-i-t-e långsammare, men inte mycket. Det lägre tempot berodde nog mest på matta armar och ben efter sjutton mils snabb åkning med mycket attack. Trots Knips Mollbergare en mycket bra åkning! AT:n står kvar i mitt garage för lite handpåläggning innan Los kommande helg.

Tisdag 23 Maj: Intensivt skruvande både igår och idag. Knips har fullt sjå att räta ut AT:n efter senaste marksyningen, Harald har fått kalla fötter med sin nya Super Ténéré och har bestämt sig för att låna min Dominator till Rally Los, och Hood kom på att en MC kan behöva service då och då ( olja till exempel.... åtminstone var 1000:e mil! ). Drabbade av allmänna nojan har också samtliga ägnat sig åt däckbyte, nu blir det fräscht gummi på alla hojarna! Jag bytte både bak och fram på Baghiran, kom fram till att det borde gå att åka Los och Rinkaby på samma bakdäck ( kanske...? ), och framdäcket hade överlevt tre byten av bakdäck. Alltså blev det nya Michelin M12 i vardera änden. Provade en kort sväng i kväll och såg ljuset! JÖSSES! lika sanslöst bra på grus som värdelöst på asfalt, hoppas på minmalt med transportsträckor under Rally Los! Upptäckte att avgas systemet vibrerat loss och värmt sönder luftburken, igen! Silikon och tålamod lagade det. Återstår att svetsa slutröret som roterar fritt och väsnas friskt för närvarande. Nåt ska vi ju ha att göra i morgon också!

Torsdag 25 Maj: Packat, lastat, och klart. Faktiskt i god tid, för en gångs skull! Allt verkar funka och finnas, inga frågetecken att räta ut. Återstår att tanka hojar, buss, och reservdunkar, efter lunch i morgon drar vi norrut. PG Lundmark berättar om Dakar-äventyret i Falun kl. 19, sedan till kojs och start kl. 8 på Lördag morgon. Sedan väntar m-å-n-g-a mils åkning. Rally Los - here we come!!

Lördag-Söndag 27-28 Maj: RALLY LOS! Bland det roligaste jag gjort på hoj!! Två helt suveräna dagar med den ultimata offroad-åkningen i form av 40 mil roadbook-rally på lördagen och söndagen ägnad åt specialprov mestadels bestående av ren enduroåkning på stigar och i bandvagnsspår, men också en del snabba grusvägar, allt i området runt Jämmerdalens crossbana och militära övningsområde utanför Falun. Mellan åkningen var vi förlagda i en trevlig stugby utanför Sundborn, där också lördagens grillfest gick av stapeln ( i hällande ösregn... ). Allt gick i stort sett bra, trots att både Hoods och Haralds hojar blev stående med vrångmekande som följd, och både Knips och jag planterade våra hojar i horisontalläge - dock utan större skador på vare sig hojar eller förare. Ett helt enastående arrangemang av Fredrik Agné och FMCK Falun. Nu ser vi fram mot nästa år! Ofantligt många bilder från helgen finns HÄR!

Torsdag 1 Juni: Lite garagepyssel med Rinkaby-förberedelser avbröts när Ulf "Wolfman" Sahlström från Stockholm tittade in på vägen till BMW-klubbens grusåkarkurs i Malung. Vi lånbytte hojar och åkte en sväng efter Köpings-vägen. Hans svarta 95:a GS med 5000 mil på mätaren var i allt väsentligt helt lik min egen 99:a, bara ett fåtal obetydliga detaljer skiljer hojarna åt. Märkligt nog (?) kändes hans GS tydligt rappare än min - undrar om det är katalysatorn som gör det? Annars som sagt inte mycket som skiljer årgångarna åt, det kan möjligen hjälpa till att förklara det minst sagt stabila andrahandsvärdet på GS:en.

Söndag 4 Juni: Garagedag igen, förberedelser för Rinkaby. Packa, leta saker, allmän service och översyn på hojarna, skruva och tejpa fast saker som lossnat, byta däck där det är nödvändigt. Knips och jag började, snart dök både Harald och Hood upp. Ganska nöjsam sysselsättning när man är ett par stycken. Knips ögon fastnade på IMO-datorn jag lagt undan för att ägna mig åt till vintern. "-Undrar hur den passar på min hoj....?" Tre timmar senare sitter den monterad på hans AT. Velar fram och tillbaka om jag ska byta bakdäck till Rinkaby eller inte, lättja och snålhet säger åk på det som sitter där, gasdjävulen vrålar BYYYT! Får se hur det blir.

Måndag 5 Juni: Det blev nytt bakdäck... får väl äta uppstekt gröt resten av månaden då. Michelin M12, som gjort för Rinkaby.

Onsdag 7 Juni: Så var det dags igen då. Fem hojar på flaket och MASSOR med grejor i bussen... I morgon bitti åker jag, Knips, Hood, Kajsa och Sala-Peter söderut för att möta upp med Håkan utanför Alvesta. Vi räknar med att vara framme på Rinkaby vid 18-tiden för att flytta in i logementet. På Fredag blir det förberedelser och avslappningsövningar och under dagen dyker Eva, Harald och Robert upp, Lördag och Söndag är det åkning, och Måndag vänder vi hemåt igen. YIIIEEEHAAA!!! Torsdag 8 Juni: Lång dags färd mot natt... En lång händelselös resa med ett avbrott i Alvesta där vi mötte upp med Håkan som hjulat sin KTM från Göteborg. Väl framme på Rinkaby i strålande väder blev det avlastning och inflyttning på logement. Kvällen avslutades så med korvgrillning och en öl i gemytligt sällskap.

Fredag 9 Juni: Frukost möte hos kollegor i Åhus fick börja dagen. Därefter ägnade vi oss åt diverse pyssel och materialvård tills vi blev avbrutna av arrangörsgänget som ville vi skulle följa med ut på banan och lägga spår inför morgondagen. JAVISST!! Jämfört med tidigare gick nu banorna baklänges, det lätta spåret i övrigt identiskt med föregående år medan det svåra spåret gjorts knixigare och lite svårare för att få ner hastigheten. Ganska tidigt in på det svåra spåret kände jag av högerbenet för första gången sedan 100% Offroad i April, fick kramp och hade svårt att stå och åka. Vid en serie ganska lätta gupp tappar jag sedan fotpinnen på höger sida och ramlar av åt höger, hojen fortsätter i ganska hög fart snett åt höger och in bland träden. Resultatet blev en öm kropp och en sned hoj, på mastervarvet innan åkningen ens börjat...!! Det mesta gick att räta ut hjälpligt med användning av spett, spännband, och en ståltrappa. Med de justeringar vi fick till på plats blev i alla fall hojen körbar, även om styret var en aning skevt och bakpartiet pekade snett mot horisonten.Snöplig början!!! Även Hood planterade sin hoj i vegetationen, dock utan skador. Allteftersom eftermiddagen gick anlände alltfler människor och hojar, och kvällen avslutades i viss trängsel i öltältet.

Lördag 10 Juni: Uppe tidigt ( givetvis! ), frukost, förarmöte, och så iväg. Vi gjorde som vi brukar, tog mastervarvet på lätta spåret och tog det sedan lugnt en stund innan vi gav oss ut. Åka hann vi ju i alla fall! Med avbrott för lunch och vätskeintag pågick åkningen non-stop till 18-tiden utan större intermezzon. Knips drog omkull AT:n i skaplig fart och knäckte fästet för passagerarfotpinnen på höger sida, fast det är ju ändå inget man behöver... Kajsa som begick sin premiär i seriösa offroad-sammanhang gjordet det med den äran. Trots att han lyckades tippa näst intill oräkneligt antal gånger gnodde han vidare med glatt humör och imponerade stort på oss andra allteftersom körvanan kom krypande. Peter och Håkan hittade sitt tempo och hängde av oss andra, och Harald tog det lite lugnt med sin XTZ750. För min del funkade körningen betydligt bättre, jag kände av benet utan att det gjorde ont - problemet låg snarare i att jag var rädd för att det skulle göra ont... tog det i alla händelser lite lugnare och varvade svåra spåret med det lätta. När dagens övningar blåstes av var det en samling matta, dammiga, och omruskade hjältar som drog sig tillbaka till öltältet för rehabilitering.

Söndag 11 Juni: Ett hysteriskt regnande under tidiga morgontimmar resulterade i en dränkt kaserngård och ett havererat partytält. En något kortare åkdag kändes motiverat, klockan 16 skulle spåret vara tomt. Vi pinnade på som igår, Håkan och Peter för sig, och vi andra i spridda klungor. En hel del tid ägnades åt fotografering då det värsta åksuget lagt sig. Knips har verkligen finslipat sin teknik, i det svåra spåret hängde varken Hood eller jag med hans lätt ankomna XRV! Kajsa fortsatte imponera med bra körning och glatt humör vid varje markkontakt. Harald softade och bröt tidigt för att besöka systern i Göteborg medan vi andra gnodde på ytterligare ett par timmar för att sedan lasta och förbereda packning. Två olyckor med ambulans-utryckning under dagen slutade ändock bra då båda förarna fanns med i öltältet på kvällen.

Måndag 12 Juni: Det är MYCKET längre från Kristianstad till Fagersta än tvärtom! Hemresan gick tämligen segt men utan problem. Avlastning, summarisk tvätt och materialvård och sedan vinkade vi av Peter som begav sig mot Sala. Senare på kvällen började jag klä av MZ:an för att besikta skavankerna grundligare. Harald dök upp och vi hjälptes åt med att plocka ner hojen. Ett nytt styre, nya bultar till styrfästet, ett nytt styrstopp, och nya gaffelbälgar plus lite riktning av diverse vinda delar så blir det nog bra igen!

Lördag 17 Juni: Skulle egentligen velat åka 100% Grusbus med SOE, men fick inget ressällskap. Harald jobbar, Hood och Peter vallar respektive ungar, Knips hojlös. Det blev en sväng till Norberg med Robert bakpå BMW:n och titta på ett av delproven i Enduro-VM istället. Inte var det som man tycker enduro "ska" vara, inte. Fyra relativt korta delprov och en väldig massa transportsträcka imellan. Dessutom fördelat på tre cross-prov och ett enduro-prov. Vi tröttnade på ett par timmar, men kul att se hur de som verkligen kan sina saker bär sig åt!

Tisdag 20 Juni: Så var det fullt i garaget igen då... Knips, Harald, Robert och jag drog till Stockholm och handlade en hoj. En Yamaha DT 125LC -84, uttagen 93! med 458 mil på mätaren. Faktiskt!! Sällsynt bra skick, den ser knappt använd ut. Svågerns grabb Jocke ska få den i födelsedagspresent ( 16 år den 19 augusti ), tills dess står den på mig och i mitt garage. Har aldrig ägt en 125:a förut! Bra skick som sagt, men lite pyssel. Avställd och obesiktad, batteriet dött. Ska ut och jaga batteri i morgon, besiktning i övermorgon.

Torsdag 22 Juni: Besiktningstid 07.00 i Västerås för 125:an innebar avfärd 06.00 från Fagersta. Efter 600 meter fick jag slå på reserven... nåja, tänkte att jag tankar fullt i sedeltappen i Virsbo 2 mil bort. Fast så blev det ju inte, eftersom sedeltappen är borta. Bara konto! Mitt imellan Fagersta och Ramnäs och 5 mil kvar till Västerås. Avanti! Alltså vidare mot Ramnäs där det SÄKERT finns en sedeltapp. Fyra bensinstopp ( tillfälligt åtgärdade genom vickande och tippande av hojen ) senare står jag där, en halvmil från Ramnäs, 3.5 mil och 30 minuter till besiktningstid. Ringer hem, men frun sover gott. Alltför gott för att svara. Ringer min däckleverantör i Ramnäs, 06.30.... Däck-Mats rycker ut med en dunk racer-bränsle till gocart, och sedan är jag på väg igen! Endast 30 minuter för sent knattrar jag in hos SBP i Västerås och lyckas tjata mig till en besiktning, trots förseningen. Prickfritt! Hemvägen togs på kroigare väg via den blivande ägaren i Norberg som gjorde stora ögon och dreglade lystet. På vägen hem kom regnet som sedan hållit i sig hela dagen. Trots allt lite tur med dagen. Sexton mil tvåtakts 125:a blev det!

Söndag 25 Juni: Hood och jag fick sällskap av bröderna Uffe och Urban på DR800 respektiv AT. Kände mig lite avslagen, slö, och inte riktigt sugen - men en liten tur skulle det bli i alla fall. Av omtanke om brödernas något större hojar skulle vi inte åka det värsta vi kunde hitta, vilket kändes helt OK. Vi åkte på ett par mil runt Hedkärra och över Åvestbo, och bröderna hade inga problem att hänga med. Alltså tog vi en halvlerig traktorväg för att "spä på" lite. Sexhundra meter kom vi, sedan var det dags igen! Vet inte riktigt vad som hände ( eller varför... ), men plötsligt var jag på väg genom luften över styret. Det gick inte särskilt fort och jag landade relativt mjukt med undantag av näsan som närbesiktade en trädrot med blodvite som följd. En krossad blinkers ( igen... ) och ett par nya repor på den vid det här laget ganska hårt prövade tanken blev resultatet på hojen. DRYGT! Vi fortsatte åkningen via Bockhammar, Trummelsberg, och Virsbo där vi pausade vid en sjö. Förtvivlat mycket folk ute på skogsvägarna! Ungar, hundar, hästar, bilar runt vart och vartannat hörn. Om det berodde på detta, det bitvis mycket slippriga underlaget, eller det nesliga tvärstoppet är oklart, men jag fick aldrig något flyt i åkningen, hackigt och eländigt gick det. Vidare gick färden genom Ängelsberg till Hästbäck och Högfors. När Hood åkte före stämde det betydligt bättre och vi fick upp tempot en aning. En stund var det nära att det stämde riktigt bra, sedan var det dags för en näsknäpp igen. Den här gången var det Hoods tur att bli nerplockad på jorden. På återvägen mot Ängelsberg över Snytsbo ligger Hood först i skaplig fart och går in alldeles för fort i en kurva ( "Den BRUKAR inte vara så där tvär!" ), försöker bromsa stopp, men ger upp och lägger ner hojen istället. När jag kommer fram ligger hoj och ägare en bra bit ut i vegetationen, som tur är på mjukt underlag. Hojen märkligt nog helt oskadd, men Hoods vänstra knä var inte alls med. Det gick överhuvudtaget inte att stödja på, men med lite hjälp hamnade han så småningom på hojen igen och vi tuffade vidare i makligt tempo. Hemma på garageuppfarten kom regnet, så man kan väl säga att vi hade i alla fall tur med vädret! Summarisk hojtvätt och sedan rådslag ledde till en bilresa till akuten i Västerås. Fem timmar senare är vi på väg tillbaka med Hoods knä i bandage och kryckor i bagaget. Inget allvarligt, som tur är. Senare samma kväll svullnar min gamla benskada upp och gör sig tydligt påmind, min ömma hustru ivrigt instämmande. Ingen av de absolut bästa dagarna, trots det i stort sett lyckliga utfallet. Så gick det till när vi skulle visa grabbarna hur man åker i skogen!

Onsdag 28 Juni: Magnus "Macke" Lejdelin från Stockholm passerade genom mina hemtrakter med sin DR650 på väg till Norge på hojsemester och hörde av sig för att få tips på lite roligare väg genom norra länsdelen. Jag erbjöd mig att guida honom och mötte upp med Baghiran vid Statoil. En snabb fika och lite planläggning och sedan bar det iväg. Över Viksberg fram till Baggådalen på ganska stor och bred grusväg i måttligt tempo, sedan snirkligare på små skogsvägar genom Hedströmsområdet fram till Gillermossen och söder om Kloten. När huvudriktningen var klar bytte vi position och Macke åkte före med mig som skugga. Riktigt kul att åka bakom någon som är duktigare och snabbare än vad man själv är, fördelen av att ligga bakom och slippa hålla så mycket koll på vägen jämnar ut oddsen något och gör åkningen mycket inspirerande. Vilken skillnad mot i söndags, idag stämde allt, rätt känsla infann sig på nolltid och det underbara f-l-y-t-e-t fick mig att storflina i hjälmen. Fast när Macke, som åkt enduro i många år, laddade rejält blev jag ohjälpligt efter i kurvorna, tog sedan in lite på rakare bitar, och halkade efter igen. Härlig åkning på suveräna vägar! Utanför Kopparberg sa vi adjö och jag vände hemåt, av tidsbrist blev det asfalt större delen av vägen hem - om än ganska nöjsam åkning mellan Kopparberg och Malingsbo.

Senare på kvällen var det kallat till inställelse vid Brakeless klubbkåk. Lokalbladet ville göra ett reportage om klubben med så många hojar som möjligt närvarande. Knips låg i mitt garage och tokmekade sin AT in i sista sekund, men fick ge upp och tog Hoods XT istället och jag rullade ut BMW:n. Måttligt försenade anlände vi, men fick ändå vänta en halvtimme på dagbladets utsände. Sexton hojar och fler människor blev vi, återstår att se hur mycket som uppfattats och skrivs rätt...

Fredag 30 Juni: Var till Farbror Doktorn för ett par dagar sedan med mitt högra ben. Efter sista operationen trodde jag det var helt OK, har inte haft några bekymmer alls innan Rinkaby då det helt plötsligt inte funkade alls. Efter det har jag känt av det dagligen, inte så farligt, men konstant. Efter ett par timmars åkning har det svullnat upp och värkt rejält. Och nu fick jag "domen"; senhinneinflammationer och muskelinflammation. Skadan i sig är läkt, men benet tål helt enkelt inte de påfrestningarna som lite seriösare offroadåkning innebär, det kan ta ett par år att få tillbaka full funktion i benet säger de. Doktorns ordination blev cortison, vila, och sälja motorcykeln... Känns ganska mycket som att få en träklubba i pannan, vet inte riktigt hur jag ska ta det. En sak är säker, att försöka ha Baghiran utan att tokgasa skog då och då kommer inte att funka! Får väl backa ett par steg, sälja min älsklingshoj och skaffa en större kåphoj och bara finåka grusväg med... Måste fundera en stund. DRYGT!!!!

Lördag 1 Juli: Var tvungen att testa lite... tog ut Baghiran och åkte själv ett par timmar mellan Norberg och Avesta. Inget ont i benet när jag började, och sedan 10 mils sansad grusåkning, mestadels sittande och inte i maxtempo. Vilket bevisade ( givetvis... ) att världen har rätt och jag fel. Övningen gav en klar försämring och fullt märkbar hälta ( =hustrun inte nådig! ). Ridå!

Tisdag 4 Juli: Hoj till jobbet varje dag en stund nu, vädret är gott, idag på gränsen till FÖR varmt! Funderar på att byta till mig en XJR1300S och ha den över sommaren för att sedan byta till en BMW F650GS Dakar när de går att få tag på igen ( dvs i oktober! ). Kanske... har inte riktigt bestämt mig hur och vad jag ska göra. Lånar i alla fall en XJR1300 över eftermiddagen och leker lite på småvägarna mellan Avesta och Norberg, skamligt kul är det trots asfalten... och BRA snygg är den, helt brutalt naken, utan plast, trams och nonsens. Bara HOJ helt enkelt. Som en XT600 fast mer, och utan grus...

Onsdag 5 Juli: Brakeless utannonserade kvällsutflykt lockade bara fyra människor, märkligt nog. Vi fyra som mötte upp på Statoil gav oss i alla fall iväg med Anders GPz900 i täten. Vi tog vägen över Västerfärnebo-Skultuna-Lillhärad till Västerås för att ta en bit mat. Samma sak hade alla de andra hundratals människorna tänkt sig i kväll, vi fick vänta drygt en timme på att få mat! Efter födointaget blev det bio, "Gone in 60 seconds" med Nicolas Cage - alls inte långtråkig! Vi parkerade hojarna väldigt bra alldeles utanför biografen, så bra att vi blev belönade med varsin P-bot á 300:-. Lagom till vi kom ut från biomörkret kom också regnet som höll i sig nästan hela vägen hem. Kvällsturer, uteservering, bio, regnåkning - Nu är det sommar!!

Torsdag 6 Juli: Så var det klart! Har bytt bort Baghiran och fruns Strada mot en ny Yamaha XJR1300S och beställt en BMW F650GS Dakar. När BMW:n levereras, tidpunkt okänd ( eventuellt inte förrän Oktober ) så får jag byta tillbaka XJR:en, ett rätt så schysst upplägg. För att jag inte skulle ångra mig lastade jag direkt Baghiran och alla prylarna till den på trailern och åkte upp med den till Lundgrens Motor i Avesta och lämnade den där. Det sved!!!! I morgon kör jag upp Stradan och hämtar XJR:en.

Lördag 8 Juli: Ett par vändor ner på byn med XJR:en blev det under dagen, riktigt nöjsamt i de portionerna! I övrigt ägnades större delen av tiden åt packbestyr, drar söderut i morgon med BMW:n och full last. Ska göra en kombinerad arbets-, och nöjestur Stockholm-Kalmar-Malmö-Köpenhamn-Göteborg och hem igen. I morgon bitti möter jag kompis Per i Stockholm och sedan bär det iväg.

Söndag 9 Juli: Mötte Per och hans klipp nya Ducati Monster i centrala Stockholm strax före 9.00. Dagens etappmål var satt till Kalmar respektive Vimmerby där vi har våra respektive föräldrar som skulle få bistå med övernattning, tanken var att skiljas i Vimmerby och sedan ses igen i Kalmar i morgon bitti. För att undvika den raka vägen begav vi oss norrut och åkte genom Stockholms skärgård från Åkersberga och Waxholm över Värmdölandet söderut via Tyresö och Västerhaninge till Dalarö där vi intog frukost. Därifrån Södertälje och maximalt krokiga vägar ( med hjälp av Ducati-klubbens karta ) söderut tills vi vid 21-tiden nådde Vimmerby efter 69 körda mil! Stockholm-Vimmerby är 28 mil kortaste vägen enligt kartboken... Bra väder ända tills de sista fem milen då regnet gjorde oss sällskap.

Måndag 10 Juli: Lämnade föräldrahemmet före 8 och anlände Kalmar två timmar senare, ganska onödigt tidigt skulle det visa sig. Pers Ducati insåg inte nödvändigheten i att starta och gå idag också. Efter lite meningslöst mixtrande blev det att söka proffesionell hjälp. Under tiden tog jag en sväng över bron till Öland och drog norrut till Böda för att hälsa på Harald och hans familj som slagit läger där med husvagnen. Tre timmar senare är Ducatin frisk igen och vi fortsätter resan med Malmö som etappmål. På vägen dit stannar vi ett par timmar i Karlskrona innan vi fortsätter samtidigt som regnet kommer. Från Bromölla till Lund åker vi i intensivt hällregn, sedan släpper det och klarnar upp samtidigt som vi rullar in i Malmö. Tältplanerna fick förbli vilande till förmån för ett hotellrum. En varm dusch och ett mål mat med en pilsner senare somnade vi ovaggade.

Tisdag 11 Juli: Mulet, men uppehåll på morgonen. Det nya brospektaklet över sundet tilldrog sig vår uppmärksamhet, och direkt efter frukost gav vi oss iväg med Köpenhamn i sikte. Själva bron var imponernade att se på, men ganska ointressant att åka över. Man har inte så mycket känsla av att det är en bro... men 140:- känns ganska billigt för att ta sig till Danmarks huvudstad på en halvtimme. Vi lullade runt ett par timmar i Danmark innan vi återvände till moder Svea och fortsatte resan norrut via Helsingborg och Falkenberg till Bjärehalvön för åkning på fina småvägar kring Ängelholm-Förslöv-Grevie-och Torekov där vi åt lunch i hamnen. Efter lite siesta vidare mot Göteborg där Per skulle stanna och vi skiljdes åt samtidigt som regnet kom igen, fast mer! Ensam fortsatte jag så norrut med oavbrutet regnande ända till Örebro där det blev hotellövernattning igen. Genomfrusen och ALLT dyngsurt.

Onsdag 12 Juli: Lite sovmorgon innan det var dags att gränsla hojen igen, nu med Stockholm i sikte igen. Regn hela vägen, hela dagen! Efter en dags jobb i Stockholm återresa till Fagersta, i regn, hela vägen... En lätt summering med lite onödig statistik:

BMW:n har gått klockrent hela vägen utan minsta bekymmer, ingen form av reparation eller justering har behövts på hela tiden. Halvvägs fick jag ågren och köpte en flaska motorolja för säkerhets skull, men har inte behövt fylla på. Under vägen såg jag fyra polisbilar och tre Polis-MC ( varav en i Danmark ), däremot ingen poliskontroll, inga vilda djur på vägen, och heller inga olyckstillbud. Överhuvudtaget tycker jag trafiken hela vägen var sansad och de flesta bilister uppträdde mycket hänsynsfullt och tillmötesgående. Regnet till trots tror jag att samma resa med bil hade varit betydligt slitsammare och avsevärt tråkigare!

Söndag 16 Juli: Söndagar klockan 14 är tradionsenlig inofficiell samling vid Statoil för grusåkning. Ibland är vi 7-8 personer, ibland står man där själv. Efter senaste tidens utveckling på den lokala grusåkarfronten inträffade något märkligt idag; två människor dök upp, Hood och jag. Hood hade OJ:s RF och jag min XJR. Två asfalthojar på grusträff.... Åkas skulle det i alla fall ( asfalt! ), vi bestämde oss för att vädret såg minst hotfullt ut i väster, så vi siktade på Markan på Strömsholm och gav oss iväg. Fyra kilometer hann vi innan det började regna. Så var det med det, bara att elda på. Framme på Markan satt vi givetvis ute ( i regnet ) och fikade, ska det va så ska det!! Femton mils asfaltåka i regn blev dagens saldo. Inte helt onjutbart alls. Fast lite skämdes vi nog båda...

Torsdag 20 Juli: ( och onsdag, och tisdag, och måndag, och... ) Det regnar. Hela tiden, varje dag.... Har åkt XJR till jobbet varje dag, men det blir inte några långa extra utsvävningar inte. Fattar inte var allt vatten kommer ifrån, är det inte avdunstat vatten som ramlar ner igen? När fanken hinner det dunsta i så fall??

Lördag 22 Juli: SOL!! Mycket annorlunda numer... Harald på Super Ténérén och jag på XJR:en tog varsin av hans arvingar bakpå och gjorde en tur till Västerås för ett besök på Biltema. Därifrån tog vi krokvägar via Tidö Slott ( Leksaksmuséet är värt ett besök ) till Markan på Strömsholm. Idag såg det ut som det brukar, ett 20-tal hojar på parkeringen och fullt av hojfolk utspridda vid bord och på gräsmattor. Tjugotalet mil i allra bästa sommarväder blev det, en riktig höjdardag!

Söndag 23 Juli: Nu är det glest i garaget! Sålde Dominatorn idag, så nu blir det till läkares och hustrus förnöjelse uppehåll i offroad-åkandet tills nya Dakaren ( kan man säga så..?? ) kommer någon gång i höst. Har kvar GS:en till salu, men har inte riktigt bestämt mig hur jag ska ha det. Räknar med att behålla antingen XJR:en eller GS:en som gathoj och Dakaren som allround/grus hoj. Man får se, det mesta brukar lösa sig med tiden. Eftersom beslutet redan var fattat känns det mest bara bra att det praktiska är ordnat. Alltså paus, absolut inte slut, med offroad-åkandet en stund. Fast just nu skulle nog en vatten-scoter passa bäst....... Möte i hojklubben på kvällen, första gången jag åkt bil dit! Regnet står som en ridå, så det fick bli så. Fånigt.

Lördag 29 Juli: Helgens evenemang var Sko-Uno Dragracing på Mantorp Park, det blev 22:a året i rad ( av 27 ) som jag åker ner! Denna gång i sällskap med OJ ( övningskörning! ) på sin Suzuki Plastic Fantastic, Hood och nya kärleken Xsara på inlånad BMW R850, Knips på sin trogna AT, samt jag och Jocke på BMW:n ( första gången den är ute sedan Danmarksresan ). Samling 06.00 på Statoil, avfärd 06.15 och sträckåkning till Askersund för traditionsenlig hotellfrukost. Därefter vidare söderut via Motala och Mjölby. Strax efter sista avfarten mot Mantorp blåste tre norska sporthojar förbi med fullt pådrag. Tre kilometer längre fram fick vi anledning att vinka när vi passerade dem stoppade i en fortåkningskontroll! Där står sheriffen varje år, så vi smög fint förbi utan problem. Hehehe.... Dagen bjöd som vanligt på tät och bra dragracing, tyvärr bitvis med lite långa uppehåll för saneringar och bärgningar. Också som vanligt begåvades vi med härligt sommarväder, inte värsta sortens solgass, men sol och fint större delen av dagen. Hemåt fråmåt kvällen tog vi vägen över Borensberg, en helt underbar asfaltsträcka med böljande, kurvig väg av bästa kvalitet. Härlig åkning! Hemma halvsent och riktigt nöjda med knappt 50 avverkade mil.

Tisdag 1 Augusti: Hämtade hem XJR:en från första service. Förutom service blev det lite annat fixxat; pakethållare och topbox monterat, OCH... det bedrövliga avgasljudet är numera åtgärdat! Pelle på Lundgrens Motor hittade ett par Termignoni-dämpare ( Ducati original!! ) liggande på en hylla, de passade rakt av på Yamahan!! Nu låter det GOTT, ett mycket dovt morrande som accelererar till ett brutalt rytande när man låter motorn ta i lite. Mums!

Lördag-Söndag 5-6 Augusti: Tvådagarstur i Stockholms skärgård med Brakeless och Hällmoppers, start tidigt Lördag morgon med full packning och Jocke som passagerare. ( För övrigt sista gången han åker med som bara passagerare, den 19/8 fyller han lättviktare och får äntligen rulla ut 125:an och klara sig själv. ) Vi blev 26 pers på 16 hojar som rullade drygt 60 mil genom Stockholms skärgård i makligt tempo och bästa väder. Även om planeringen sprack och det inte blev riktigt som vi tänkt från början så var det en härlig helg! Bilder finns här.

Lördag-Söndag 12-13 Augusti: Hemmaklubben Brakeless ordnar Stora Hytträffen på hemmaplan. En hel del förberedande jobb under veckan innan som kulminerar i en intensiv helg för alla funktionärer. Tur med vädret, skapligt med hojar, och allmänt gemytligt. Ett antal turer fram och tillbaka till stan i diverse ärenden under helgen. Mer från träffen finns på Brakeless hemsida.

Onsdag 16 Augusti: SMC:s länsträff arrangerades av Svackans MC i Heby. Regn hela eftermiddagen ingav viss tveksamhet, men iväg kom vi i alla fall. Vädret gjorde hojvalet lätt, BMW:n fick arbeta och Yamahan stå. OJ, Knips, Hood, jag och ytterligare tre hojar från Brakeless och en "outsider"+några passagerare utgjorde klungan som samlades vid Risbrogrillen. Hood hade ( som vanligt... ) oljebekymmer och fyllde olja i sin inlånade Yamaha 750 innan avfärd. Trots det fick han vända med blinkande oljelampa efter ett par mil. Vi andra fortsatte och en blöt början blev till solsken och en fin kväll i Heby. Hemfärden i skymning på krokiga, snabba vägar var mycket njutbar med en föraning av höst, frisk ganska kylig luft som luktar skog.

Lördag 19 Augusti: Mälaren Runt samma dag som Jocke fyller 16, första övningskörningen alltså! Det skulle också bli första längre sammanhängande turen med XJR:en. Knips, jag och Harald började dagen med att samla ihop alla övningskörningar, förutom Jocke en kompis till honom ( också på 125:a ) och så OJ som trivs så bra med att övningsköra att han fortsätter med det en stund till. Via Statoil och Skinnsbergskorset plockade vi sedan upp ett gäng till, vilket gjorde att vi blev 11 hojar som styrde mot hufvudstaden. Via frukost i Hummelsta anlände vi så till Solna, återstod att hitta samlingsplats och start, borde inte vara så svårt att hitta tusentals hojar på en fläck. Trodde vi, innan vi åkt fram och tillbaka mellan Solna och Bromma ett par gånger. Inte f-n hittade vi rätt inte, och inte var det någon som visste var det låg heller! Det hade inte varit så dumt med skyltning till starten, många fler än vi irrade runt i zig-zag utan att komma någon vart. Så småningom hittade vi rätt, drygt 45 minuter försenade. Under tiden hade vi slarvat bort tre hojar ur sällskapet..., dock ingen av övningskörningarna, så det fick väl gå med det. Nu brydde vi oss inte i att åka ner till starten, vi hakade på ett par kilometer fram efter vägen, det såg nog så rörigt ut där! Vägen mellan Stockholm och Södertälje var inget större nöje, konstant kö i krypfart, lam i kopplingshanden efter en timme. Solen gassade välvilligt nog, vilket gjorde övningen något mer än svettig. Efter Södertälje lossnade det och liknade mer åkning, även om det givetvis körde ihop sig stup i ett. Ett fikastopp efter vägen blev det innan vi avvek från den utstakade rutten och intog lunch i Mariefred. Efter lunch fortsatte vi till Kvicksund, och svängde sedan hemåt via Markan på Strömsholm. Mälaren Runt är ett ganska obeskrivligt spektakel som bara måste upplevas, en massiv manifestation över ett gemensamt intresse, en levande hoj-utställning som aldrig tycks ta slut, och en mäktig upplevelse. Så värst mycket hojåkning är det inte egentligen, mer köande och kortege-åkning som också har sin charm. Med Fagersta som utgångspunkt gav Mälaren Runt i år 46 mil på mätaren och en lång härlig dag i solen. Årets sista större evenemang på hojfronten?

Söndag 27 Augusti: Jag, Hood ( på min XJR ) med Sara bakpå, Harald, och Jocke gjorde en eftermiddagstur nordväst-åt. Hämtade upp Jocke i Norberg, via Hedemora och Vikmanshyttan till Säter, vänster mot Smedjebacken och sedan öster om Barken genom Torrbo och Larsbo. Från Säter till Smedjebacken är vägen riktigt dålig med tjälskott som bombkratrar, inga som helst problem när man åker BMW! Hood och Sara däremot uppskattade livligt Jockes stopp för att vrida på reserven, det klagades friskt på ömma bakdelar! Vi som åkte off-road orienterade hojar hade inga bekymmer... I brist på fikaställen rastade vi med Pucko och negerboll i Söderbärke, sedan Vad-vägen till Fagersta och så åter Norberg med Jocke. Knappt 17 mil rikare med ett tjockt lager mygg-mos på visir och kåpglas stod vi sedan åter på garageuppfarten hemma i Fagersta. En god tur i strålande väder, den sorten börjar bli lätträknad nu!

Lördag-Söndag 9-10 September: Kombinerad jobb- och nöjesresa till Linköping och STCC-finalen på Mantorp. Jobbdelen bestod i sociala kontakter med kunder, leverantörer, och sponsor-objekt, nöjesdelen givetvis av Sveriges bästa racing. Hood på OJ:s RF900 och jag på XJR:en lämnade Fagersta vid 7-tiden på Lördag morgon och sträckkörde till den obligatoriska frukosten på Scandic i Askersund. Eftersom Görgen ( ja, han stavar så... ) från Åhus låg lite efter tidsschemat tog vi det lugnt med frukosten innan vi drog vidare till mötesplatsen i Skänninge. Efter en stunds irrande runt silon i Skänninge hittade vi på Görgen och hans Ducati, varefter vi åkte vidare till Mantorp där vi anslöt till PJ Racings tält i depå-området. Lördagen tillbringades sedan i gott väder på racerbanan, tyvärr utan riktiga framgångar för Jimmy Jacobsson och PJ Racing. På sen eftermiddag lämnade vi hojarna inne på området och transporterades till Linköping och Hotell Frimuraren för middag och socialt samkväm. Vi hann också med ett besök hos en av våra leverantörer och lite nattsudd på lokal innan pannan mötte kudden ( alldeles för sent...! ). Söndagen på Mantorp med 22.000 åskadare innehöll finalåkningar i alla klasser innan vi vid 16-tiden packade, lastade och drog norrut igen, som vanligt via Borensberg och underbart krokiga fina vägar. Tyvärr var delar av vägen nybelagd med gott om rullgrus vilket tillsammans med viss matthet i kropp och huvud spolierade alltför inspirerad åkning. Vi undvek motorvägen och åkte gamla vägen genom centrala Örebro, ganska nöjsam halv-anarkistisk slalom-körning mellan filer och bilar. Kvällen begåvades med bästa sortens hojväder med många cyklar på vägarna, även ett par Polis-MC som ökade pulsen en aning.... Det här var första gången som jag tempoåkte lite längre med packning på XJR:en, det funkade faktiskt över förväntan bra. Jag sitter riktigt skapligt på den och håller marschfarter kring 120-130 km/h utan att det blir tröttande, därutöver är det dock inte tänkt att åka mer än korta omkörningar, fartvinden är högst påtaglig!! Jag har nu i det närmaste bestämt mig för att behålla XJR:en och avyttra BMW 1100:an. Det blir inte utan saknad, men jag tror att kombinationen Yamaha XJR1300 och BMW F650GS Dakar blir ganska så bra.

Onsdag 20 September: Fortfarande är det hojväder på dagarna, men mornarna börjar bli lite kyliga. Minusgrader och frost i gräset varje morgon senaste veckan, har trots det envisats med att åka XJR. Säsongen med den är ju kortare än med BMW:n som har ett viss övertag i form av skydd mot väder och vind, och dessutom värmehandtag. En sen kväll hem från jobbet innebar åkning i mörker med svart visir - ingen höjdare.... Yamman går som trollet nu när det är lite kyligare luft, ett helt vettlöst drag genom hela registret. Saknar nu den lilla rutan från Givi, har beställt den sedan två månader, men eftersom den är Made in Italy så ingår ju väntetiden i priset. Det har varit mycket att göra en stund nu, men hoppas på bra väder i helgen som borde ge tid till lite åkning.

Söndag 24 September: Helgen bara försvann... fast i sista stund hann jag i alla fall ut en sväng med XJR:en. Ren och skär nöjesåkning utan mål och mening, annat än för skojs skull. Helt underbart sensommarväder med sol och värme inspirerade till en tur på landet. Åkte via Virsbo och Salbohed till Avesta genom Krylbo och bakvägen till Ängelsberg och passerade Ombenning på vägen hem. Två timmars rofylld åkning i lugnt tempo och bästa väder. Gott!! Mätaren på Yamahan passerade 300 mil strax innan hemkomsten.

Fredag 29 September: En sån där vecka igen, full fart på jobbet och 1000 anledningar till varför det inte gått att åka hoj... en enda dags hojåkning till jobbet har det blivit, det känns frustrerande med tanke på att säsongen är på väg mot sitt slut! Levererade BMW 1100:an och hämtade nya BMW 650:an idag. Lite vemodigt, men också roligt med ny hoj. Åkte en utstuderad omväg hem, mest på asfalt men också lite grus bara för att känna lite. Det känns GOTT att vara tillbaka på en en-stånka igen!! Väl hemma i garaget på kvällen blir det lite pyssel med att montera GPS och lite annat småfix. Alldeles för sent på kvällen ( natten... ) sitter jag sedan och känner mig ganska så nöjd. Det ska bli spännande att utforska nyförvärvet nogrannare. I morgon bär det av till Stockholm om vädret är nådigt.

Lördag 30 september: Trots dimmig och kall morgon kan jag inte förmå mig att ta bilen till Stockholm! Lastar systerdotterns födelsedagspresenter och tar rakaste vägen, E18 Västerås-Enköping, ingen inspirerande hojväg, men bra tillfälle att testa "touringegenskaperna" hos nyförvärvet. Och jodå, det funkar utmärkt att marscha i 120-130 km/h. I Västerås skingras dimman och det blir SOL och varmare, ett väder som sedan håller i sig hela dagen. En händelselös resa fram till Rotebro, sedan blir det slumpmässigt ( nåja, med lite GPS-assistans! ) valda småvägar genom Upplands Väsby till Täby där födelsedagsbarnet bor. Efter lunch och tårtkalas bär det hemåt igen, nu utan brådska över Uppsala-Sala, betydligt roligare väg och fortfarande i slösande gott väder. Utanför Uppsala blir det ett par mil grus mellan Brunna och Salbohed, HÄRLIGT att åka grus igen!! En och annan inspirerad dyngsladd blir det, och hojen går helt underbart!! Möter en hel del hojar på hemvägen, fler som uppskattade vädret! Hemma på gården igen har jag åkt 38 härliga mil.

Torsdag 5 Oktober: I akt och mening att snabbast möjligt avverka inkörningsmilen uträttas det mesta under veckan per hoj. Måndag Sunnansjö tur och retur 15 mil, Tisdag fram och tillbaka till jobbet plus lite till 5 mil, Onsdag Köping-Västerås tur och retur 15 mil, och Torsdag Skinnsberg-Skultuna-Västerås åt båda hållen 17 mil, summa 92 mil på mätaren nu och inkörningsmilen i princip avklarade, detta helt utan problem. Vet inte om jag inbillar mig, men tycker hojen går bättre och bättre! Den väcker viss uppmärksamhet där man stannar, det är många som kommer fram och pratar och frågar. Ganska kul faktiskt, många är hojintresserade utan att ha hoj själva.

Torsdag 12 Oktober: Nu så! BMW:n hemma igen från första service med en del detaljer åtgärdade, bland annat byte av gummi till TKC80. Trots suraste sortens regnväder gick det ju inte att hålla sig alls, stressade hem från jobbet, kastade på hojkläderna, av med packväskorna och så iväg ut på skogen. En veckas regnande har gjort underlaget på de mindre skogsvägarna både mjukt och slirigt, det i kombination med en vid det här laget ganska tydlig ovana gjorde att åkningen bitvis blev lite för yvig; ett par stoppsladdar och bortbromsningar bjöds jag på. Nu gjorde det inte så mycket, hojen är väldigt förlåtande och brottarstark ut ur kurvorna när man krånglar till det för sig. Över hyggena gick det ruskigt fort, vid 150 km/h hindrade spillrorna av mitt sunda förnuft mig från att hålla kvar, något som annars hojen hade trivts med... En kort visit i sandtaget avslöjade att hojen förmodligen funkar där med, men det motsatta förhållandet med mina armar gjorde att jag sansade mig och tuffade hemåt i makligt tempo. Slog på handtagsvärmarna och njöt av hemresan i alltjämt hällande regn och tilltagande mörker. Fem mil som lovar gott!

Lördag 14 Oktober: Sommarkväll! Varmt, soligt och gott. Som gjort för en raggar-sväng på byn! Lyckades lägga tre mils åkning mellan rödljusen med XJR:en, riktigt nöjsamt. Efter att inte åkt med den på länge var det nästan chockerande att låta 1300:an varva genom växlarna, den drar något alldeles djävulskt från botten! Handlade pizza som transporterades hem i top-boxen. Under vägen mellan pizzerian och hemmet hann jag glömma av pizzan, när jag kom hem var den m-y-c-k-e-t större och pålägget låg inte i riktigt samma ordning... Nu stinker hela hojen oregano och tomatsås med vitlök! Snacka om pizza-racer.

Söndag 15 Oktober: Första gången till skogs "på riktigt" med nya BMW:n! Hood och jag sågs som vanligt på Statoil för tankning och pep-talk, sedan blev det ett standardvarv runt Onsjö - Darsbo - Gruvan - Baggådalen - Lexsjöbo och hemåt igen i fallande skymning. Jag tog det lugnt och fint, hojen känns väldigt annorlunda mot vad jag är van vid. I stort sett inget negativt men helt klart annorlunda - det kommer ta ett tag att köra in sig på den men sedan tror jag inte jag ska behöva gråta mig till sömns om kvällarna! Jag låg först och kände mig för, jag kände tydligt att jag bromsade ner Hood som dock snällt höll sig bakom. NÄSTAN hela tiden, på en nygrusad sträcka med tjockt härligt gruslager kunde han inte hålla sig utan tryckte förbi. Vänta bara...! Härligt åkväder, alldeles lagom temperatur och luftfuktighet. Inget damm, inga flyfän i luften ( utom norra Europas största rov-mås som höll jämn fart med oss över ett kalhygge ), och inga badgäster efter skogsvägarna. Drygt sju mils kvalitetsåkning på GRUS, äntligen.

Söndag 22 Oktober: Firmafest i Fredags ( Blues & Bärs på Båt ) gjorde att hojåkning kändes mindre lockande igår ( det är länge sedan man var 16 år och pigg varje dag... ), men idag satt kropp och huvud ihop igen. En disig morgon blev till en av de bättre sommardagarna i år, så efter lunch började jag ringa runt: Hood hade hemma-tjänst, Knips förkyld, och Harald svarade inte i luren. Tog BMW:n och åkte ner till Harald som låg och sov i soffan framför TV:n. Skakade liv i liket och delgav honom mina planer. Under de närmaste fyrtio minutrarna ägnade sig Harald åt utgrävningar av garderober i syfte att hitta rätt på långkalsonger och undertröjor, tämligen förgäves dock. Så småningom kom vi i alla fall iväg, Harald med å ena sidan jeans under hojstället, men å andra sidan tunna cross-vantar i tyg, för det var ju inte kallt om fingrarna... Vi drog oss österut och tog vägen över Ombenning och Hästbäck fram till Västerfärnebo på fina grusvägar i slösande gott väder. Sprakande höstfärger och mustiga mull-dofter berikade sinnena under ganska lugn åkning, härligt att kunna åka med öppet visir utan att få truten full med skalbaggar och damm. Efter Västerfärnebo trasslade vi till det en smula på småvägarna och fick ett par återvändsgränder i följd, små skogsvägar som slutade i någons gård eller komposthög. Efter en stund lirkade vi oss ut på större grusväg och drog upp tempot lite, ända tills vi i en skarp högerböj kom i fatt en GIGANTISK kranbil mitt i vägen som påtvingade ett snabbt val av vänster dike för att undvika närkontakt, lite vingligt blev det och pulsen steg ett par takter. Koffeinbristen drog oss sedan hem till en kompis som bor ute i ingenting ( = precis där vi befann oss ) för åtgärdande av det problemet. Efter att ha druckit kaffe och klappat katten Rune styrde vi hemåt med en timmes dagsljus kvar. Av den anledningen blev det lite större vägar och högre tempo över Haraker, Skultuna, Ramnäs och Virsbo. Nu var det kallare om Haralds fingrar!! Väl hemma igen hade vi rullat närmare tjugo mil under en fantastiskt fin eftermiddag. Det blir nog inte många sådana till i år är jag rädd! Och om det blir fler så ska Harald inte ha crossvantarna på.

Fredag 27 Oktober: Nu BÖRJAR det bli kyligt om fingrarna, åtminstone på XJR:en som saknar all form av vindskydd och handtagsvärme. Första dagen det blivit riktigt kallt från morgon till kväll, när jag åkte till jobbet var det mulet och ganska milt och när det var dags för hemfärd sken solen från klar himmel och frosten hade lagt sig i gräset. Härligt att åka i alla fall, det gäller att ta till vara varje tillfälle till åkning som ges nu, snart är det fem månaders stillestånd, hemska tanke.... Maskade friskt på hemvägen och tog varenda tänkbar omväg till hemmet.

Söndag 5 November: Gjorde en tur ensam på hemmaskogen. Mulet, småkyligt men inte kallt, blött och lerigt efter en veckas ihärdigt regnande. Flera mindre skogsbilvägar hade i det närmaste runnit bort och grusåkningen blev väl mest leråkning, inte fullt så roligt men alldeles uthärdligt i sin helhet. Såg inte en levande själ på fem mil skogsväg, men väl tillbaka på asfalten mötte jag tre hojar på en mil, det finns tydligen fler som är desperata... En mer än medelmåttigt skitig hoj innebar ett påtvingat behov av grovsanering, högtryckstvätten fick arbeta och gav tillfälle till kvalitetstest av annorlunda slag; alla de Italien-byggda hojar ( Yamaha ) jag ägt har utan minsta protest släppt ifrån sig alla dekaler vid första närkontakt med högtryckstvättens stråle - så inte BMW:n! Trots provocerande direktbestrålning sitter Dakar-dekalerna som fästingar på en hund. Tysk kvalitet i minsta detalj! Ett väl entusiastiskt testande innebar dock att hojen inte riktigt ville starta efter slutförd sanering, någonting för mycket blev tydligen blött....

Onsdag 15 November: Efter lite bryderier sålde jag idag XJR:en och köpte en ny snöskoter. Snacka om vinterångest! Nu kan man ju i alla fall vara säker på att det inte kommer någon snö i år, och det är väl värt hela pengen bara det... Fast snön saknas fortfarande, och inte sörjer jag det, inte. Första dagen på evigheter ( ja, faktiskt! ) som det var skapligt hojväder. Inte sol, definitivt inte, men i alla fall halvklart och regnfritt med temp kring 10 grader. Sedan jag upptäckte att verkstaden monterat bakdäcket mot rotationsriktningen retar jag mig kollosalt på det och inbillar mig ( ? ) att hojen går ostadigt bak. Måste förmodligen vända på däcket för att få sinnesfrid.

Söndag 26 November: Ja, offroad-väder i all ära, men nu börjar det väl ändå bli lite väl blött....?? Tror inte att jag sett solen på snart en månad, hur mycket regn FINNS det?? Åkte fem mil mol allena på skogen för att rensa huvudet en smula efter en jobbig helg, väl hemkommen gick det inte att gissa vilken färg hojen hade från början! De små skogsvägarna jag åkte var alla blöta, leriga, mjuka och slippriga. Lite drygt i längden att sitta och parera hela tiden, konstant dåligt fäste och sönderspolade vägar med lösa kanter. Fast dammfritt var det ju! Klimatet i övrigt gav inga bekymmer, plus 11 grader i slutet av November. Vädret är trasigt. Nästa vecka ska jag hämta hem min nya snöskoter.... :-)

Söndag 17 December: Ja, va faan... ingen snö och 4 grader varmt, det blev en åktur mest för saks skull! Inte var det särskilt njutbart väder inte, kallt om framförallt ansiktet - men åkas skulle det ju. Fast nog är det så att sommaren är att föredra. Åkte i alla fall ett par mil i skogsväg makligt tempo. Fortfarande blött och löst före, detta i kombination med ringa inspiration gjorde att det blev en ganska summarisk övning. Fast åkte hoj, det gjorde jag. Sådeså!!!

Söndag 24 December: Julafton, och med den kom snön. Trodde ända tills igår att jag skulle kunna ge mig själv en hoj-tur i julklapp, men inget med det blev det. Man kanske kan anta att det är ganska kört nu... Fast skam den som ger sig. Jag vägrar inse fakta innan jag är grundligt överbevisad, jag tänker inte summera året ännu utan hoppas fortfarande på någon åkdag till!

Fredag 29 December: Fast ändå.... nu är det nog slut med hojåkningen för i år. Tre decimeter snö är ganska handikappande för åkning på 2 hjul!